Mamma: - Var har ni varit? Klockan är ju hela tolv på natten? Jag har varit så orolig, Lilly!

Lilly: - Mamma... Jag har träffat pappa...

Hela hon stelnar till. Jag ser hur hon försöker komma på någonting att säga men inte hittar orden. Jag får fortsätta konversationen:

Lilly: - Jo alltså, vi letade upp hans adress och han bor i huvudstaden med sin flickvän och deras son...

Mamma säger fortfarande ingenting, jag förstår att detta måste vara ganska stort för henne.

Lilly: - Och han har inte alkoholproblem som när han lämnade dig... Han sa faktiskt att det var fel gjort av honom.

När jag sa det sista blinkar hon till.

Mamma: - Så han är ledsen för det han gjorde?

Lilly: - Ja, det är han.

Plötsligt, utan att jag riktigt förstår varför, kommer hon fram och kramar om mig. För ett ögonblick känns det nästan som innan vi flyttade. Hon nästan viskar åt mig:

Mamma: - Förlåt. Förlåt för att jag har varit så hård mot dig och förlåt för att jag inte berättade så mycket om din pappa. Jag förstår att detta måste ha varit jobbigt för dig också.

Hon släpper taget om mig och tittar mig i ögonen.

Mamma: - Du Lilly, kan vi inte bara börja om igen? Så kan vi tillsammans lära känna detta nya livet?

Jag nickar och tänkte precis svara när Liz avbryter mig:

Liz: - Awww, som i en film!

Mamma och jag börjar skratta och jag tänker att detta med flytten och så kanske inte var så dåligt ändå.

På julafton en vecka senare...

 

Christopher: - Jadu, Lilly. Hur går det i skolan? Har du hunnit komma in i klassen ordentligt?

Lilly: - Ja, jag skulle nog kunna säga att jag har lärt känna några.

Cristopher: - Det var ju roligt att höra!

Det är faktiskt sant. Liz berättade för alla om min pappa och folk börjar nu lägga märke till mig och ställa frågor. När jag satt och åt med Liz och hennes kompisar lärde jag känna en tjej som heter Simone. Hon har inte heller kontakt med sin pappa, så vi har lite gemensamt. Fast lite kontakt med min pappa har jag faktiskt nu. Mamma hjälpte mig att hitta hans nummer och nu pratar jag med honom i telefon ganska ofta. Som om mamma kunde läsa mina tankar säger hon plötsligt:

Mamma: - Lilly, vad säger du om att vi kanske skulle åka iväg till huvudstan någon helg? Bara du och jag. Jag har pratat med John och han säger att vi gärna kan hälsa på hos dem någon dag!

Lilly: - Det låter jättebra! Tack!

Jag vet egentligen inte vad jag säger tack för, men jag känner mig bara tacksam för allt just nu.

Så, då var historian slut. Hoppas att ni gillade den! God jul!

 

Anna

26 december 2014 10:37

Den var jättefin! Hoppas du haft en bra jul!

Tove

26 december 2014 14:57

Tack så mycket! Det har jag absolut haft, detsamma! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Äntligen laddat ner poseplayer så passade på att ta lite bilder på fina Sabina (ja, jag rimmade med mening). Tyvärr är bilderna inte med 100% bra kvalitet än, håller forfarande på och fixar med grafikinställningarna.   ...

  Sabinas snygga hår hittade jag på Paint Stroke, en av mina favoritsidor att ladda ner hår på. Du hittar det genom att klicka på bilden. ...

Dags för födelsedag igen! Maximilian växte upp med egenskapen Händig.   Sabina fick egenskapen Avantgardist. (de har typ inte fått några dåliga egenskaper alls?) Hon passade även på att ta ut flätorna och klippa sig i en kort frisyr som ...

Såhär ser familjen Hadleys nya hus ut. Kanske inte det finaste, men familjen försöker spara pengar så att Sabina och Maximilian ska kunna flytta hemifrån efter universitetet.   Tonåringarnas tillfälliga rum blev ganska enkelt och stilrent f...

Här sitter då Sabina och Maximilian i bussen ihop påväg till första dagen i gymnasiet, Maximilian aningen nervösare än Sabina.   Men det visade sig senare att gymnasiet var tuffare än Sabina trott. Maximilian gör läxorna på nolltid, meda...