Liz går direkt till den rätta dörren och knackar. Mitt hjärta bultar otroligt hårt när hantaget vrids om och dörren öppnas.

Bakom dörren står en ganska ung tjej med ett litet barn i famnen.

Tjej: - Vilka är ni?

Jag blir, precis som innan, väldigt blyg och står bara helt tyst.

Liz: - Är John Hellsten hemma?

Tjej: - Ja. Gäller det något särskilt?

Liz och jag tittar på varandra. Han är hemma!

Liz: - Jo, vi tror att eh... John har en dotter, som då alltså är Lilly här...

Tjejen ser oerhört förvånad och nästan lite förkräckt ut. Hon går in igen och vi hör hur hon diskuterar med någon.

Vi har väntat ganska länge när hon slutligen kommer tillbaka, fortfarande med barnet i famnen, och ber oss att komma in.

När jag kommer in står den som tydligen ska vara John Hellsten precis framför mig. Han studerar mig noga och jag gör detsamma med honom. Jag vet ju att att han är min pappa, men han verkar desto osäkrare. Tjejen ser att vi bara står tysta och säger åt oss allihop att sätta oss vid bordet.

Jag, Liz och pappa sitter bara där, så det är mest tjejen som pratar och ställer frågor. Jag förklarar allt jag har fått veta mellan han och mammas relation och han verkar komma ihåg det. Han visste dock inte att mamma var gravid när han tydligen hade alkoholproblem.

Allting verkar ta ganska hårt på tjejen som tydligen är pappas flickvän, men han förklarar att detta inte är något som kommer att förändra deras tillvaro.

Pappa: - För du bor väl hemma, hos din mamma?

Jag har aldrig ens tänkt på att det faktiskt finns en chans att jag skulle kunna bo hos pappa ibland.

Lilly: - Jadå, det gör jag.

Jag förklarar aldrig att Liz och jag bor tillsammans, utan låter honom tro att vi bara är kompisar.

Tillslut säger Liz att vi måste skynda oss tillbaka till tåget om vi ska hinna. Pappa frågar förskräckt:

Pappa: - Ni har väl inte åkt hit alldeles själva? Ni vet väl att det kan vara farligt?

Men Liz svarar bara med ett lite nonchalant "äsch" och vi säger hejdå.

Det visar sig att vi inte alls har så bråttom till tåget eftersom Liz hade planerat att vi skulle hinna in om en snabbmatskedja först. Medan vi äter pratar vi mycket.

Liz: - Han var faktiskt väldigt lik dig! Till utseendet alltså.

Lilly: - Aaa, och lik mamma, båda lika ängsliga och oroliga!

Vi skrattar mycket och har väldigt kul, men jag har hela tiden en klump i magen och tänkter på hur mamma kommer reagera på allt detta.

Klockan är så mycket som 10:30 när vi tar det 2 timmar långa tåget hem.

 

Anna

24 december 2014 00:07

Snart kommer sista delen tror jag? Spännande med pappan och mamman och hela familjen.

Tove

26 december 2014 15:00

Vad roligt att höra!

 

Tove

24 december 2014 01:03

Spännande del. Du skriver lika bra som alltid :)

http://www.dreamsims.bloggplatsen.se

Tove

26 december 2014 14:58

Tack! Hoppas att du har det bra i USA! ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Äntligen laddat ner poseplayer så passade på att ta lite bilder på fina Sabina (ja, jag rimmade med mening). Tyvärr är bilderna inte med 100% bra kvalitet än, håller forfarande på och fixar med grafikinställningarna.   ...

  Sabinas snygga hår hittade jag på Paint Stroke, en av mina favoritsidor att ladda ner hår på. Du hittar det genom att klicka på bilden. ...

Dags för födelsedag igen! Maximilian växte upp med egenskapen Händig.   Sabina fick egenskapen Avantgardist. (de har typ inte fått några dåliga egenskaper alls?) Hon passade även på att ta ut flätorna och klippa sig i en kort frisyr som ...

Såhär ser familjen Hadleys nya hus ut. Kanske inte det finaste, men familjen försöker spara pengar så att Sabina och Maximilian ska kunna flytta hemifrån efter universitetet.   Tonåringarnas tillfälliga rum blev ganska enkelt och stilrent f...

Här sitter då Sabina och Maximilian i bussen ihop påväg till första dagen i gymnasiet, Maximilian aningen nervösare än Sabina.   Men det visade sig senare att gymnasiet var tuffare än Sabina trott. Maximilian gör läxorna på nolltid, meda...